Äntligen har jag fått det där efterlängtade körkortet. Jag har varit irriterad, gråtit, skrikit och haft det riktigt jobbigt, men nu har jag äntligen fått det. Och det känns så himla bra! Det var en av de största dagarna i hela mitt liv, hitills, igår. Jag har aldrig blivit så glad som när besiktningsmannen (han man körde upp med..) sa att jag hade klarat uppkörningen.

 

Att få köra själv, utan att någon sitter bredvid och säger hur man ska göra, det är frihet. Att kunna köra vart man vill, när man vill, det är också frihet. Körkort är frihet, så enkelt är det. Nu väntar jag bara på att få det riktiga körkortet, så slipper jag köra runt med en lapp i plånboken, körkortsbeviset alltså.